Dela

Facebook Mail Twitter

2020-06-11

Mer tid för reflektion nödvändigt för framtidens transdisciplinära forskning

Forskare måste få ägna mer tid åt att reflektera kring de egna forskningsprocesserna. Annars riskerar både resultat och samhällsnytta att bli lidande. Detta gäller inte minst den transdisciplinära forskningen kring hållbarhet, ett område som växt kraftigt de senaste åren. I en ny antologi tar sig ett flertal forskare an utmaningen och vänder blicken mot de egna forskningsmetoderna.

Student läser på en surfplatta

Inom antropologi och kulturgeografi ägnas mycket tid åt att reflektera över olika etiska dilemman forskare ställs inför. Det är en del av processen. Men det är inte lika vanligt inom till exempel miljövetenskaplig forskning.

— Med skiftet mot bredare samarbeten, både inom och utanför akademin, måste vi forskare börjar reflektera mer kring forskningsmetoderna och dess konsekvenser. Särskilt när det kommer till fältstudier. Att arbeta transdisciplinärt innebär ofta att arbeta nära människor för förändring, till exempel vad hållbarhet betyder inom olika kontexter, säger Fred Saunders, docent i miljövetenskap och en av bokens tre redaktörer.

Fokus på vetenskapliga tidskrifter

I den nya boken Co-creating actionable science får 19 forskare chansen att göra just detta: vända blicken mot sig själva och forskningsprocessen i specifika projekt och fältstudier de deltagit i. Men svårigheterna beror inte alltid på problem inom ramarna för projektet.

— I forskarvärlden, särskilt inom vissa discipliner, är det mycket fokus på att publicera resultat i vetenskapliga tidskrifter. Då finns det inte plats för någon djupare problematisering kring själva forskningsprocessen. De finansiella resurserna täcker inte det och tiden finns inte , säger Gloria L Gallardo Fernández, professor i miljövetenskap och även hon redaktör.

Allvarliga etiska dilemman

I arbetet med boken och i reflektioner kring den egna forskningen har hon och Fred Saunders sett hur forskare kan ställas inför allvarliga etiska dilemman. Inte minst inom den transdisciplinära forskningen där det kan vara svårt att se konsekvenserna av de förändringar som delvis uppstår på grund av deras forskning.

— Ett annat problem som uppstår är blandningen av två roller; forskarroll och utvecklingsarbetarroll; gränser blir suddiga, speciellt inom den transdisciplinära forskningen som just strävar förändringar.

Var och en av forskarna som bidragit till antologin diskuterar svårigheter, hinder och dilemman som de ställs inför i samband med olika forskningsprojekt. Att arbeta med människor som ’studieobjekt’ är komplext. Det kräver mycket av alla inblandade och forskare måste vara uppmärksamma på hur deras närvaro påverkar forskningen. Närheten till personerna som deltar är många gånger en förutsättning. Men kan också orsaka problem.

— Du sitter i deras kök och pratar om deras liv. Eller så kanske man utvecklar någonting tillsammans. Det gör att den barriär som normalt sett ska finnas mellan forskare och det som forskas på, den suddas ut, säger Paulina Rytkönen docent i ekonomisk historia.

Förväntningar vs verkligheten

Tillsammans med kollegorna Håkan Tunón och Bolette Bele skriver hon om etiska forskningsdilemman utifrån ett projekt där de studerat fäbodbrukare i Norge och Sverige. Under projektets gång märkte hon hur det byggdes upp förväntningar som inte speglade verkligheten. Fäbodbrukarna agerade på ett visst sätt, för att de trodde att det var så forskarna ville att de skulle göra. Dessutom räknade de ibland med stöd som forskarna inte alltid kunde tillhandahålla.

— Vi forskare är också myndighetsrepresentanter och ofta sker arbetet tillsammans med länsstyrelsen som samtidigt representerar en viss politik. En politik som många gånger möjliggjort projektet. Men det är inte alltid den politiken stämmer överens med fäbodbrukarnas värderingar. Ofta är vi också finansierade av offentliga medel och då förväntar man sig en viss samhällsnytta. De vill kunna använda resultaten för att föra sin talan. Men forskare tänker ofta mer på att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter, säger hon.

En erfarenhet hon alltså delar med bokens redaktörer, att forskare i vissa fall hamnar i kläm mellan akademins förväntningar och samhällets. Förhoppningen är nu att denna samling av erfarenheter och reflektion ska leda till en bredare diskussion. Och bidra till att utveckla den transdisciplinära forskningen.

Co-creating actionable science. Reflections from the Global North and South.

Redaktörer: Gloria L Gallardo Fernández, Fred Saunders, och Tatiana Sokolova (Södertörns högskola)

Förord av Keri Facer.

Bidragande forskare från Södertörns högskola: Richard Lalander, Paulina Rytkönen

Övriga forskare: Magnus Lembke, J. Fernando Galindo, Anneli Ekblom, Michel Notelid, Johanna Carolina Jokinen, Justin Makii, Ivan Greco, Ezequiel Filgueira Risso, Mariana Güemes, Håkan Tunón, Bolette Bele, Kristina Börebäck, Suvi Kokko.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-06-22